Under en pandemi som orsakar plötslig minnesförlust har Aris rekryterats till ett projekt som hjälper okända patienter hitta nya identiteter. Han skapar nya minnen åt dem, som han dokumenterar genom fotografering. Aris börjar hitta tillbaka till ett vanligt liv, och samtidigt möter han Anna som också är på bättringsvägen. Regissören och manusförfattaren Christos Nikou reflekterar över minnen, identitet och förlust, och låter en mans självupptäckt bilda ram till berättelsen om hur ett samhälle hanterar en epidemi som förändrat allt. Är vi summan av de självbilder vi samlar och visar upp, eller något mer?